I linje med målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter är rättvisa och solidaritet centrala mål och principer i EU:s gröna giv som bland annat omfattar
- 55 % -paketet för att nå EU:s klimatmål för 2030
- REPowerEU-planen för att skynda på den gröna omställningen och uppnå energitrygghet
- EU:s allmänna miljöhandlingsprogram fram till 2030 för att främja välbefinnande och välstånd i en hälsosam miljö.
Rättvis grön omställning – centrala verksamhetsområden
En rättvis omställning till klimatneutralitet
I rådets rekommendation från den 16 juni 2022 om en rättvis omställning till klimatneutralitet finns en omfattande vägledning för medlemsländerna om de politiska paket som krävs för att ingen ska hamna på efterkälken i den gröna omställningen.
Kommissionen ska bland annat
- övervaka genomförandet
- föra en dialog med berörda parter, bland annat vid det europeiska forumet för sysselsättning och sociala rättigheter den 16–17 november 2022, med fokus på den gröna omställningens sociala dimension
- ytterligare förstärka faktabasen, till exempel genom förbättrad datainsamling och genom opinionsundersökningar om synen på rättviseaspekterna av den gröna omställningen och omställningens faktiska effekter för företagen och på ett lokalt plan.
Den europeiska planeringsterminen och styrningen av energiunionen och klimatåtgärderna är de viktigaste verktygen för att följa de framsteg som beskrivs i de årliga landsrapporterna inom planeringsterminen.
Den gröna omställningen: sysselsättning, kompetens, sociala frågor och fördelningsaspekter
För att skapa underlag för ett evidensbaserat strategiarbete bedriver kommissionen forskning och analys om sysselsättning, kompetens, sociala och fördelningspolitiska aspekter av den gröna omställningen samt om geopolitiska förhållanden och stigande energipriser.
Bland de centrala projekten finns projekt som drivs gemensamt av generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering och Gemensamma forskningscentrumet:
- Bedömning och övervakning av den gröna givens sysselsättnings- och fördelningseffekter (GD-AMEDI)
- Bedömning av fördelningseffekterna av den geopolitiska utvecklingen och deras direkta och indirekta socioekonomiska konsekvenser i kombination med socioekonomiska stresstester för framtida energiprisscenarier (AMEDI+)
Kommissionen bedriver också forskning på andra viktiga områden, t.ex. klimatanpassning och rättvis resiliens samt transportfattigdom.
I 2022 års strategiska framsynsrapport betonas kompromisser och synergier mellan den gröna och den digitala omställningen. På så sätt bidrar den till en förstärkt inriktning på dynamisk samstämmighet, beredskap och resiliens.
För att stödja utformningen och genomförandet av konkreta lösningar för en rättvis omställning publicerade kommissionen 2022 en inbjudan att lämna förslag om sociala innovationer för en rättvis grön och digital omställning. Aktörer inom den sociala ekonomin, utbildningsinstitutioner, lokala myndigheter, relevanta grupperingar och andra berörda parter uppmanades att lämna in förslag till utformning, pilotprojekt och testning av innovativa åtgärder för att främja rättvisa omställningar i praktiken. De projekt som väljs ut kommer att genomföras under 2023–2024.
Rättvis omställning på alla nivåer
Kommissionen samarbetar aktivt med berörda parter för att utforma, genomföra och övervaka strategier och åtgärder för en rättvis omställning. Här är några exempel:
- Europeiska arbetsmarknadsparter
- Plattformen för en rättvis omställning
- Industriforum
- Plattformen för hållbar finansiering
- Europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (Efrag)
- Europeiska alliansen för en rättvis omställning
- EU:s näringslivsallians för en rättvis omställning
- Olika centrum för rättvis omställning och andra organ
Inom EU:s externa energistrategi och målen för hållbar utveckling främjar kommissionen en rättvis omställning på internationell nivå. Kommissionen deltar bland annat i internationella evenemang och konferenser och samarbetar med internationella intressenter:
- FN:s klimatkonferens
- Möten och initiativ på ministernivå för ren energi, som också omfattar det delade ledarskapet för CEM-initiativet Empowering People: Skills & Inclusivity for Just Transitions tillsammans med Kanada och USA
- Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat genom EU:s och ILO:s första gemensamma paviljong för en rättvis omställning vid COP-27
- Internationella energiorganet (IEA) samt en färsk rapport om kompetensutveckling och inkludering inför en övergång till ren energi
- Världsenergirådet och dess arbete med Energi för människor
Rättvis digital omställning – centrala verksamhetsområden
Inom ramen för det digitala decenniet och till stöd för de europeiska digitala rättigheterna och principerna gör kommissionen politiska analyser och bedriver forskning om rättvisedimensionen i den digitala omställningen. Kommissionen samarbetar också med berörda parter om de digitala klyftorna och målen för digital kompetens.
Framtidens arbete
Genom att samarbeta med EU:s gemensamma forskningscentrum om framtidens arbete (FutureJobs) vill kommissionen fördjupa kunskapen om både framtidens arbete och den digitala omvandlingens socioekonomiska konsekvenser. Detta gäller även plattformsarbete (genom en kommande tredje omgång av Colleem-undersökningen) och effekterna på arbetsmarknaden av automatiserade tjänster och algoritmbaserad verksamhetsledning. Kommissionen är nu inriktad på att utvidga projektet för att kunna bedöma synergieffekterna mellan den gröna och den digitala omställningen.
Som ett inslag i det europeiska forskningsområdet lanserar kommissionen den nya forskningsåtgärden ERA4FutureWork för att ge berörda parter en mötesplats för tankeutbyte om forsknings- och innovationsklyftor, prioriteringar och finansieringsmöjligheter för framtidens arbete. Kommissionen kommer att inleda en dialog med medlemsländerna och forskarsamhället om kritiska kommande utmaningar för EU:s företag och arbetstagare, också om forskningens och innovationens roll för att underlätta en rättvis grön och digital omställning.
Bidrag till Horisont Europa
I sin nya forskningsroll bidrar generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering också till programplaneringen, genomförandet och styrningen av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation med en budget på 95,5 miljarder euro, genom att
- delta i arbetet med de strategiska planerna för Horisont Europa
- vara med och leda och utveckla arbetsprogrammet för kluster 2 (kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle) och föreslå nya forskningsämnen om kompetens, socialt skydd, arbetskraftens rörlighet, anställningsvillkor och sociala rättigheter, till exempel
- stöd i ett föränderligt arbetsliv och socialt skydd
- de viktigaste drivkrafterna bakom ojämlikhetstrender
- integration av ny teknik i utbildning
- sysselsättningseffekter och sociala konsekvenser av förändrade leveranskedjor och handelsmönster
- uppbyggnad av en kunskapsplattform och ett nätverk för sociala konsekvensbedömningar av politiken för grön omställning.
- föra in sysselsättning, kompetens och sociala aspekter samt samhällsvetenskap och humaniora i arbetsprogrammen inom andra kluster och delar av programmet, särskilt inom
- kluster 1: hälso- och sjukvård
- kluster 4: digitala frågor, industri och rymden
- kluster 5: klimat, energi och mobilitet
- Horisont Europas uppdrag och partnerskap
- EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper
- sociala forskningsinfrastrukturer (ESS, ERIC-SHARE).
- genomföra studier och politisk översyn av den roll som forskning och innovation spelar för en rättvis grön och digital omställning, anordna seminarier med forskare samt uppmuntra och engagera användare av forskningsresultat från samhällsvetenskap och humaniora
- se till att politiken i medlemsländerna och på EU-nivå bygger på feedback från intressenter och forsknings- och innovationsresultat.